Vanliga frågor & svar om stomi
Ja, många kan bli gravida och genomgå en normal graviditet även med stomi. Du kan behöva justera stomibandaget när magen växer. Det är bra att prata med läkare om du planerar graviditet så att du får information som gäller just din operation och dina medicinska förutsättningar.
Matstrupen, eller esofagus, är en del av mag-tarmkanalen och dess huvudfunktion är att transportera mat från svalget till magsäcken. Detta görs genom peristaltiska muskelrörelser. En frisk person sväljer ungefär 600 gånger per dygn. För att vi ska kunna svälja normalt krävs ett avancerat samspel mellan många olika muskler och nerver i munhålan, svalget och matstrupen.
Sväljningen brukar delas in i tre faser:
Den orala fasen: Mat och dryck bearbetas tillsammans med saliv i munhålan och bildar då bolus, som sedan transporteras bakåt till svalget.
Den faryngeala fasen: Bolus förs genom svalget till matstrupen, samtidigt som struplocket reflexmässigt stängs så att det bara är passagen till magsäcken som är öppen.
Den esofageala fasen: Bolus fortsätter sedan till magsäcken via matstrupen.
Medan den orala fasen styrs av viljan, är de faryngeala och esofageala faserna autonoma, det vill säga ofrivilliga. Matstrupen är inget passivt rör utan är försedd med två lager av muskler som drar ihop sig och slappnar av med vågliknande rörelser, och på så vis aktivt transporterar födan neråt från svalget till magsäcken. Den här fasen kan ta 5-15 sekunder eller mer för fast föda, beroende på mängd och konsistens. För dryck går det på någon sekund.
Analatresi är en medfödd missbildning där barnet saknar en normal ändtarmsöppning eller där öppningen sitter fel i förhållande till slutmuskeln. Barnet kan inte tömma tarmen på vanligt sätt och får därför en stomi direkt efter födseln. Stomin gör att barnet kan växa och må bra tills kirurgerna skapar en ny ändtarmsöppning. Efter rekonstruktionen behöver den nya öppningen vidgas under en period, och stomin ligger kvar tills allt läkt och fungerar som det ska.
Antiemetika kallas läkemedel som förhindrar illamående och kräkning dessa används ibland även i kombination med andra läkemedel beroende på orsak, dessa ordineras av läkare och skrivs ut på recept.
Det finns även receptfria läkemedel mot illamående som kan hjälpa. Vissa typer av antihistaminer kan exempelvis dämpa illamående genom att binda sig vid vissa receptorer i hjärnan. Det är dock viktigt att tala med sin läkare före användning samt att vara uppmärksam på biverkningar.
Akupunkturarmband: Det finns speciella armband som stimulerar ett särskilt akupunkturområde på handleden.
Torr mat: Prova att äta torr mat som exempelvis rostat bröd eller en skorpa innan du stiger upp på morgonen och före dina måltider.
Salt mat: Salt mat kan dämpa illamåendet. Prova till exempel ansjovis, kaviar, buljong, salta kex eller nötter.
Kall mat: Kall mat är oftast lättare att äta än varm mat.
Tarmslem, även kallat mukus, är en geléliknande substans som produceras av slemhinnorna i tarmen. Det har flera viktiga funktioner för att upprätthålla en hälsosam tarmmiljö och skydda kroppen från skadliga ämnen. Denna slemhinna spelar en viktig roll i matsmältningsprocessen. Den hjälper till att skydda tarmväggarna från skadliga ämnen, underlättar passagen av mat genom matsmältningssystemet och bidrar till att upprätthålla en hälsosam balans av bakterier i tarmen.
Det är normalt att en liten mängd slem förekommer i avföringen, men om det finns en ökad mängd slem kan det vara ett tecken på en underliggande tarmsjukdom, såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller en infektion.
Ballooning är ett vanligt problem som drabbar många med stomi. Som namnet antyder är ballooning när tarmgaser från matsmältningen samlas i stomipåsen och tvingar den att blåsa upp sig som en ballong. Detta kan ske om det kommer mycket gas på en gång så att filtret inte hinner släppa ut gaserna ur påsen, eller om filtret inte fungerar eller är blockerat.