Att leva med stomi!

Gastrisk betyder “som avser magsäcken” eller ”av magen”. Det används ofta i medicinska termer för att beskriva saker som är relaterade till magsäcken, såsom gastrisk bypass eller gastrit.

Det kan vara olika hur din medicinering påverkas när du har stomi. Det beror på vilken typ av stomi du har, vilka mediciner du tar och hur de tas upp i kroppen. Om du har en kolostomi kan du oftast ta dina mediciner som vanligt, eftersom de tas upp i tunntarmen som är kvar. Om du har en ileostomi eller en kontinent ileostomi kan det vara annorlunda, eftersom du har mindre eller ingen tjocktarm kvar, till exempel enterodragerade tabletter och depotkapslar. De kan passera genom tunntarmen utan att hinna lösas upp och verka. Du bör därför undvika dessa former av mediciner och i stället välja andra former som lösningar, sprayer, sugtabletter eller injektioner. Du bör också kontrollera din stomipåse för att se om det finns hela tabletter eller kapslar i den. Om det gör det ska du kontakta din läkare för att se om du får tillräcklig dos av din medicin.
Vissa mediciner kan påverka din stomifunktion, till exempel antibiotika, laxermedel, smärtstillande och järntabletter. De kan göra att din avföring blir lösare eller fastare, eller att du får mer gaser eller lukt. Du bör därför rådgöra med din läkare eller apotekspersonal om hur du ska ta dina mediciner och om det finns några alternativ som passar bättre för dig.

Tarmslem, även kallat mukus, är en geléliknande substans som produceras av slemhinnorna i tarmen. Det har flera viktiga funktioner för att upprätthålla en hälsosam tarmmiljö och skydda kroppen från skadliga ämnen. Denna slemhinna spelar en viktig roll i matsmältningsprocessen. Den hjälper till att skydda tarmväggarna från skadliga ämnen, underlättar passagen av mat genom matsmältningssystemet och bidrar till att upprätthålla en hälsosam balans av bakterier i tarmen.

Det är normalt att en liten mängd slem förekommer i avföringen, men om det finns en ökad mängd slem kan det vara ett tecken på en underliggande tarmsjukdom, såsom inflammatorisk tarmsjukdom eller en infektion.

Det är en så kallad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kan drabba alla delar av mag- och tarmkanalen från mun till anus men det är vanligast att tunntarmen och första delen av tjocktarmen inflammeras. Sjukdomen är kronisk och skovvis förlöpande och debuterar oftast i tonåren och hos unga vuxna. Vanliga symtom är diarré, magknip efter att ha ätit och att minska i vikt. Orsaken till sjukdomen och den exakta sjukdomsmekanismen är inte känd, men involverar en rubbning i kroppens immunförsvar.

När du byter din stomipåse kan det vara bra att ha följande hjälpmedel till hands: Plocka fram det material du behöver, ett nytt stomibandage, ev sax om du behöver klippa plattan, ev mall för att mäta din stomi för rätt passform. Ibland kan en spegel vara bra för att få bättre sikt om påsen har hamnat rätt. Sen bör du ha tillgång till vatten och ta fram kompresser att rengöra stomin och huden vid stomin. Sedan till sist något att slänga din använda påse i om du inte använder en nedspolningsbar påse som du kastar i toaletten. Om man har behov av och har blivit ordinerad av stomiterapeut kan man behöva en removeprodukt för att lättare ta bort påsen och en hudskyddande produkt på huden innan påsen sätts på.

Irrigation är en metod för att tömma tarmen och reglera sin tarmtömning som kan användas av vissa personer med kolostomi. Irrigation innebär en mekanisk rengöring/sköljning av tjocktarmen genom att man ger ett vattenlavemang med speciella tillbehör via stomin. Vattnet stimulerar tarmens rörelser och får den att tömma sig på avföring. Metoden går att använda för personer med kolostomi, bäst resultat får man om man vanligtvis har en fast avföringskonsistens och en regelbunden tömning. Metoden ordineras och lärs ut av din stomimottagning. Irrigationen utförs oftast varannan dag och tar cirka en timme att genomföra.