Att leva med stomi!

Intrinsic factor (IF), även känd som gastric intrinsic factor (GIF), är ett glykoprotein som produceras av parietalceller belägna i magsäckens funduskörtlar. Det är nödvändigt för absorption av vitamin B12 senare i tunntarmens distala ileum.

Hemorrojder är små, blodfyllda knutor som kan bildas i och runt ändtarmsöppningen. De kan orsakas av förstoppning, graviditet, åldrande eller andra faktorer som ökar trycket i buken. Hemorrojder kan ge symtom som smärta, klåda och blödning, men de är oftast ofarliga och kan behandlas med läkemedel eller genom enklare kirurgiska ingrepp

En kolostomi är en typ av stomi, vilket är en kirurgiskt skapad öppning i kroppen. I fallet med en kolostomi, är det tjocktarmen (kolon) som opereras. En del av tjocktarmen tas ut och sys fast på huden på utsidan av bukväggen. Kolostomi kan formas från colon ascendens, transversum, descendens eller sigmoideum även om de vanligaste ställena för kolostomi är colon sigmoideum och transversum. Kolon är cirka 1,5 meter lång och har som uppgift att suga upp vätska och en del salter, bilda gaser och förvara samt föra fram innehållet. Därför är tarminnehållet i tjocktarmen halvfast till fast.
Vanliga orsaker till en kolostomioperation är tumörsjukdomar, inflammationer, avföringsinkontinens och fickbildningar i tjocktarmen. Oftast är kolostomin placerad på vänster sida av magen.
Det finns olika typer av kolostomioperationer som tillämpas vid olika typer av problem. De kan anläggas i olika delar av tjocktarmen, men alltid före ändtarmen. Man skiljer i huvudsak på två olika varianter: ändkolostomi (oftast enbart benämnd kolostomi) och loop-kolostomi (dubbelpipig stomi). Det kan även förekomma att man delar på tarmen och får då två separata ändstomier Den främre stomien (den proximala delen) används för att leda ut tarminnehållet, medan den bakre (distala) kan användas för att senare återanslutas till tarmsystemet eller hanteras separat. Denna distala öppning kan benämnas mucös fistel.

Kompress och vatten. Tänk på att kompressen inte får kastas i toaletten utan ska slängas med restavfall.

Ja. Vissa livsmedel kan påverka avföringens konsistens eller orsaka stopp. Långa fibrer som sparris, svamp, apelsinmembran och kokos kan klumpa ihop sig. Gasbildande mat som lök och kål kan ge mer luft i påsen. Godis och läsk kan ge lösare avföring. Det viktigaste är att prova sig fram och se vad som fungerar för just det barnet.
Om barnet sedan tidigare inte tål vissa livsmedel, till exempel på grund av allergi, intolerans eller känslig mage, så gäller det förstås även när barnet har en stomi. Stomin förändrar inte hur barnet reagerar på mat som det redan är känsligt för — men reaktionerna kan ibland märkas tydligare i stomipåsen.

NEC, nekrotiserande enterokolit, är en allvarlig tarminflammation som främst drabbar för tidigt födda barn. Sjukdomen kan göra att delar av tarmen skadas eller dör, vilket kräver akut operation. En stomi läggs ofta för att avlasta tarmen och minska risken för infektion medan barnet återhämtar sig. När barnet blivit starkare och tarmen läkt kan stomin läggas ner.