Att leva med stomi!

Det är bra att värma/massera plattan vid applicering av stomibandage av flera skäl, plattans häftmaterial är av hydrokolloid som med hjälp av kroppens och handens värme fäster och smälter samman med huden, vilket förbättrar häftförmågan och minskar risken för läckage.

När du har en urostomi behöver du inte följa någon speciell diet, men det finns några saker du kan tänka på: Drick tillräckligt med vätska, minst 1,5-2 liter per dag, för att spola urinledarna och förebygga infektioner. Undvik stora mängder koffein, alkohol och kolsyrade drycker, eftersom det kan öka urinproduktionen mer än normalt. Vissa livsmedel kan påverka lukten eller färgen på urinen, till exempel sparris, vitlök, lök, rödbetor och blåbär. Det är inte farligt, men det kan vara bra att vara medveten om det. Ät en balanserad och varierad kost som innehåller alla näringsämnen du behöver.

En kolostomi är en stomi som utgår från tjocktarmen (på latin colon). Det finns flera möjliga orsaker till att avföringen inte går ner i påsen vid kolostomi, till exempel: Stomin är för låg eller för platt, vilket gör att avföringen fastnar på huden runt stomin i stället för att hamna i påsen. Avföringen är för hård, torr eller smetig vilket gör att den bildar en klump som inte går ner i påsen.

Om ditt bandage läcker på resan är det viktigt att du byter det så snart som möjligt, för att undvika hudskador och obehag. Ha alltid med dig extra bandage och tillbehör i ditt handbagage eller i en väska som du har nära dig. Det kan vara bra att ha en liten necessär med det du behöver för att byta bandage, så att du kan göra det på en toalett eller annan plats.
Om du får svåra hudskador eller andra problem med din stomi eller sjukdom på resan kan du kontakta din stomiterapeut, läkare eller SOS International (+46-8-13 60 60) för rådgivning och hjälp. Du kan också använda 1177 digitala tjänst Hitta sjukvård utomlands för att hitta en lämplig vårdgivare på din destination.

Hirschsprungs sjukdom är en medfödd sjukdom som innebär att enteriska nervsystemets ganglier (plexus myentericus samt plexus submucosus) saknas i nedre delen av tjocktarmen. Detta leder till att peristaltiken saknas vid detta parti, vilket i sin tur medför att tarmarna ovanför detta parti blir kraftigt utvidgade. Symptomen som redan vid födseln kan iakttas är en uppsvullen buk samt svåra förstoppningar. Sjukdomen kan också upptäckas under barnets första månader. De allra flesta barn får diagnosen före ett års ålder.

Intrinsic factor (IF), även känd som gastric intrinsic factor (GIF), är ett glykoprotein som produceras av parietalceller belägna i magsäckens funduskörtlar. Det är nödvändigt för absorption av vitamin B12 senare i tunntarmens distala ileum.