Välkommen!

Galla är en viktig del av matsmältningen. Det bildas i levern och samlas upp i gallblåsan. När vi äter drar gallblåsan ihop sig och pytsar ut galla i tarmen via gallgångarna. Galla hjälper till med matspjälkningen av alla sorters fettämnen, vilket gör det möjligt för kroppen att ta upp vitaminer från födan. Gall- och leversjukdomar av olika slag kan därför ge vitaminbrist även om maten innehåller tillräckligt med vitaminer.
Gallsalterna cirkulerar i det enterohepatiska kretsloppet, där merparten (95 %) av gallsalterna återresorberas i distala ileum och återtransporteras till levern via portablodflödet. Endast en mindre andel av gallsalterna passerar normalt över till kolon, där de fysiologiskt har en laxerande funktion.

När du byter din stomipåse kan det vara bra att ha följande hjälpmedel till hands: Plocka fram det material du behöver, ett nytt stomibandage, ev sax om du behöver klippa plattan, ev mall för att mäta din stomi för rätt passform. Ibland kan en spegel vara bra för att få bättre sikt om påsen har hamnat rätt. Sen bör du ha tillgång till vatten och ta fram kompresser att rengöra stomin och huden vid stomin. Sedan till sist något att slänga din använda påse i om du inte använder en nedspolningsbar påse som du kastar i toaletten. Om man har behov av och har blivit ordinerad av stomiterapeut kan man behöva en removeprodukt för att lättare ta bort påsen och en hudskyddande produkt på huden innan påsen sätts på.

Rektalprolaps är ett tillstånd där alla lager av rektum (ändtarmen) prolaberar, det vill säga faller ut, genom analöppningen, oftast i samband med krystning. Detta kan hända hos patienter som tidigare har haft problem med tarmtömning eller förstoppning. Längden på prolapsen vid krystning kan variera från några centimeter upp till 15 cm.
Vanliga symtom på rektalprolaps inkluderar: Obehag eller smärta, blödningar, läckage av avföring, irritation och klåda samt okontrollerade tarmtömningar
Tillståndet kan ofta minska livskvaliteten avsevärt och kan leda till social isolering.

Behandling av rektalprolaps kan vid svåra fall innebära kirurgi.

Vanliga operationsmetoder inkluderar: Rektopexi: En operation där ändtarmen fästs upp i buken för att förhindra att den faller ut. Altmeier- och Delorme-metoderna: Dessa ingrepp utförs via ändtarmsöppningen och kan vara lämpliga för vissa patienter. Mukosaprolapsbehandling: Om prolapsen endast involverar slemhinnan kan gummibandsligatur eller kirurgi liknande hemorrojdbehandling användas.

Det finns flera sjukdomar och tillstånd som kan påverka esofagus, eller matstrupen. Här är några exempel:

Esofagit: Detta är en inflammatorisk sjukdom som påverkar matstrupen. Det finns flera olika typer av esofagit, inklusive refluxesofagit, allergisk esofagit och eosinofil esofagit.

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): Denna sjukdom uppstår när magsaften rinner upp i matstrupen från magsäcken, vilket kan orsaka smärta eller obehag i bröstet, halsbränna, sura uppstötningar och svårigheter att svälja.

Dysfagi: Detta är ett tillstånd som innebär svårigheter att svälja. Det kan orsakas av flera olika sjukdomar, inklusive stroke, traumatiska hjärnskador, neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers, och tumörer i huvud-halsområdet.

Esofaguscancer: En typ av cancer som börjar i cellerna i matstrupen. Adenocarcinom, som främst drabbar den nedre delen av matstrupen, har ökat i förekomst under de senaste decennierna och är kopplat till långvarig reflux och övervikt.

Peptiska ulcus: Dessa är sår som utvecklas på insidan av matstrupen.

Esofagusvaricer: Förstorade eller svullna vener i matstrupen, vanligtvis orsakade av portal hypertension, ett förhöjt blodtryck i portvenen oftast relaterat till leversjukdomar som cirros. Esofagusvaricer kan vara livshotande om de brister och orsakar kraftiga blödningar, vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Behandlingen fokuserar på att förebygga blödning och hantera eventuella blödningar om de uppstår.

Det finns två typer av stomibandage: 1-dels och 2-dels. De har båda olika fördelar och nackdelar. Båda typerna av stomibandage innehåller en hudskyddsplatta och en påse.
1-dels: Består av bara en del. När du byter stomipåse avlägsnas påsen och hudskyddsplattan tillsammans. 1-delspåsar är enkla att använda – dra försiktigt av och sätt sedan på en ny. En annan fördel är att den ligger plattare mot huden och kan synas mindre under kläderna.
2-dels: Består av två separata delar. En platta och en påse som via en anordning fästes mot plattan. Detta gör det enkelt att ta bort påsen utan att behöva byta plattan. Du kan bära olika påsar beroende på din aktivitet – du kan till exempel byta till en mindre påse för sport/fritid och kanske använda en större påse på natten.

Fördelen med irrigation är att man får kontroll över sin tarmtömning och slipper bära en stor stomipåse. Man kan istället använda ett litet bandage eller en stomacap som täcker stomin. Irrigation kan också minska gasbildningen och luktproblemen från tarmen.